Grundläggande lagar och regler
Här förbereder du den andra lektionen i modul 1. Bläddra igenom bilderna och läs det tillhörande talarstödet.
Utbildningstid: Ca 50 min
Här förbereder du den andra lektionen i modul 1. Bläddra igenom bilderna och läs det tillhörande talarstödet.
Utbildningstid: Ca 50 min
Ladda ner det färdiga talarstödet lokalt till din dator. Kom ihåg att spara!
I talarstödet finns även möjlighet att göra egna anteckningar när du planerar. Talarstödet tar du sedan med dig när du presenterar utbildningen för deltagarna.
Introducera lektionen:
Sverige har en lång tradition av samarbete och samverkan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som har lett fram till både kollektiv avtal och lagar som reglerar förhållandena på arbetsplatsen och berör arbetsmiljön.
Kunskapsmål:
Se filmen tillsammans om grundläggande lagar, regler och avtal som påverkar arbetsmiljöarbetet.
Starta filmen på nästa sida.
Tidsåtgång: Cirka 3 minuter.
Syftet med filmen: Ge ett kort historiskt perspektiv på lagar som reglerar arbetsmiljön i Sverige. Och på ett övergripande plan också visa att det är många olika lagar, regler och föreskrifter som påverkar arbetsmiljöarbetet.
Vilka lagar och föreskrifter är centrala för er verksamhet?
Inget talarstöd finns till denna bild.
Arbetsmiljöverkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. Det vill säga ur fysisk, psykisk, social och arbetsorganisatorisk synpunkt.
Arbetsmiljöverket kan koppla vite till sina krav. De har också i uppdrag att samverka med arbetsmarknadens parter, att samla statistik och att ge ut stödmaterial. Se deras uppdrag på deras webbplats.
Arbetsmiljölagen är en ramlag som kompletteras med förordning, föreskrifter och angränsande lagar.
Arbetsmiljölagens två huvudsyften
En ramlag är en speciell typ av lag som inte i detalj reglerar vad som ska gälla utan mer på ett övergripande plan slår fast allmänt hållna regler, riktlinjer och principer.
Lagen omfattar de grundläggande bestämmelser och allmänna krav som ställs på arbetsmiljön och vilka aktörer som är ansvariga för vad.
Lagen innehåller också regler för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, rätten för den fackliga organisationen att utse skyddsombud och arbetstagarens ansvar att följa de regler som gäller det egna arbetet.
Arbetsmiljölagen kan också kompletteras av kollektivavtal på både central och lokal nivå.
Arbetsmiljölag (1977:1160)
Reglerar vad som ska göras i arbetsmiljöarbetet och hur det ska göras.
Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete konkretiserar HUR man ska jobba med arbetsmiljön.
I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i föreskrifterna om det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2023:1) finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1)
När flera lagar gäller samtidigt:
Eftersom lagarna är likvärdiga behöver arbetsgivaren i samverkan hitta lösningar som möter kraven för de lagar som gäller.
I kommuner, regioner och kommunala företag gäller flera lagar likställt med arbetsmiljölagen, vilket innebär att ingen av lagarna står över någon annan. Det kan ibland innebära en konflikt mellan till exempel en arbetstagares arbetsmiljö och en brukares rätt till vård och omsorg.
Socialtjänstlag (2001:453)
Skollag (2010:800)
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
Dialog
Fundera på om det finns situationer när arbetsmiljölagen konkurrerar med annan lagstiftning.
Ge exempel på när flera lagar har gällt samtidigt. Hur löstes det?
Tidsåtgång: Cirka 10 minuter.
Instruktion:
1. Prata två och två eller dela in er i mindre grupper.
2. Återsamlas och summera.
Syfte med dialogen är att dela erfarenheter kring när flera lagar gällt samtidigt och hur man då löste det.
Exempel: Ibland ”krockar” arbetsmiljölagen med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Inom omsorgen måste man samtidigt förhålla sig till brukarnas rätt till insatser och arbetstagarnas rätt till en god arbetsmiljö. En brukarens levnadsvanor kan ibland göra att hemmet blir en sanitär olägenhet, vilket i sin tur drabbar personalens arbetsmiljö. Lagarna är jämbördiga och kan leda till en intressekrock. I dessa situationer bör arbetsgivaren hitta en lösning så att allas intressen tillgodoses.
Arbetsmiljöförordning (1977:1166)
Arbetstidslag (1982:673)
Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter
Brottsbalk (1962:700)
Diskrimineringslag (2008:567)
Den rättsliga grunden för samverkan är den samverkan som regleras i arbetsmiljölagen (AML) och förtroendemannalagen (FML) och den informations- och förhandlingsskyldighet som följer av medbestämmandelagen (MBL). Så samverkan med skyddsombud, arbetstagare och förtroendevalda är reglerat i lag.
Samverkan ersätter dock inte arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Samverkan är ett förhållningssätt och en metod för att utveckla verksamhet, arbetsplats och arbetsmiljö. Det bygger på att alla medarbetare, fackliga företrädare, skyddsombud och chefer tillsammans bidrar i utvecklingen.
Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Förtroendemannalagen. Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.
Medbestämmandelagen. Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Är en civilrättslig arbetsrättslag, som anger spelregler för förhandlingar, kollektivavtal, tvister och stridsåtgärder för arbetsmarknadens parter.
Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Är ett centralt kollektivavtal som slutits mellan SKR, Sobona och centrala fackliga organisationer.
Det är ett avtal utan lokal verkan
Det betyder att lokala parter kan arbeta fram sina lokala avtal utifrån sina speciella utmaningar och förutsättningar.
I det centrala samverkansavtalet Avtal om samverkan och arbetsmiljö vävs samverkan, verksamhetsutveckling och arbetsmiljö samman. Det finns ett tydligt fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens roll.
Den rättsliga grunden för ett samverkansavtal är den informations- och förhandlingsskyldighet som följer av medbestämmandelagen (MBL), den samverkan som regleras i arbetsmiljölagen (AML) och förtroendemannalagen (FML).
Centralt samverkansavtal Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Formerna för samverkan i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen kan regleras i avtal, så kallade lokala samverkansavtal.
Många kommuner, regioner och kommunala företag har tecknat lokala samverkansavtal. Andra har det inte.
Den rättsliga grunden för ett lokalt samverkansavtal är densamma som för ett centralt samverkansavtal, enligt bilden innan.
Men hur samverkan ska fungera i praktiken i den enskilda kommunen, regionen eller företaget kommer lokala parter själva överens om i ett lokalt samverkansavtal.
Centralt samverkansavtal Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Berätta om verksamheten har eller inte har ett lokal samverkansavtal där det står hur samverkan ska gå till på arbetsplatsen.
Berätta om Guide för väl fungerande samverkan – stöd till lokala samverkansavtal.
Guiden är framtagen av Parternas stödteam för samverkan som består av representanter från SKR, Sobona, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Akademikerförbundet SSR, Vision, Sveriges läkarförbund, Sveriges Lärare, Vårdförbundet, AkademikerAlliansen och Ledarna.
Om det inte finns ett lokalt samverkansavtal regleras formerna för samverkan i:
Oavsett om det finns samverkansavtal eller inte så ska arbetsgivare samverka med arbetstagare och skyddsombud.
Arbetsmiljölag (1977:1160), 3 kap, 1 a §
Arbetsmiljölag (1977:1160), 6 kap
Förtroendemannalagen – Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.
Medbestämmandelagen – Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Är en civilrättslig arbetsrättslag, som anger spelregler för förhandlingar, kollektivavtal, tvister och stridsåtgärder för arbetsmarknadens parter.
Kollektivavtal reglerar löner och anställningsvillkor.
Exempelvis:
Kollektivavtal sluts mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och kan ersätta vissa av lagarnas bestämmelser.
Vilka kollektivavtal finns på er arbetsplats?
Syftet är att lättare kunna överblicka och förstå vad som gäller för den egna arbetsplatsen.
67 föreskrifter blir 15.
Från och med den 1 januari 2025 gäller Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur.
De 15 föreskrifterna är indelade i tre grupper:
Ändrade föreskrifter – de som riktar sig till byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare.
Inget talarstöd finns till denna bild.
AFS (2023:2) Planering och organisering av arbetsmiljöarbete
I AFS (2023:2) samlas åtta olika förskrifter i kapitel som tidigare var enskilda föreskrifter.
AFS (2023:1) Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar finns föreskrifterna om SAM. Tidigare AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete.
I AFS (2023:1) ligger den tidigare AFS (2001:1) Systematiskt arbetsmiljöarbete.
I AFS (2023:2) ligger nu tidigare separata förskrifter som kapitel
Uppgift
Klicka på länken Till föreskrifterna eller scanna QR-koden.
Tidsåtgång: Cirka 20 minuter.
Syfte med aktiviteten: Få en känsla för den nya regelstrukturen och för lagstiftningen.
Instruktion:
Låt deltagarna själva söka rätt på informationen och läsa in sig vad som gäller inom dessa två områden. Är det möjligt kan de jobba två och två.
Påminn deltagarna om att föreskrifterna träder i kraft 2025-01-01.
1: Regler om företagshälsovård finns i 15§ och 16§
2. Regler om våld och hot om våld finns i 5 kap. §1-8
Återsamlas när det är 5 minuter kvar och se om det finns några frågor.
Förbered genom att själv testa att leta reda på rätt paragrafer. Tipsa deltagarna om sökfunktionen.
Har utbildningsdeltagarna inte möjlighet att använda en dator eller mobil eller om det är ont om tid kan ni uppmana utbildningsdeltagarna att bekanta sig med den nya regelstrukturen efter utbildningen. Alternativt att du som utbildningsledare visar hur sökfunktionen fungerar.
Nu ska ni ha fått:
Inget talarstöd finns till denna bild.