Modul 6 - Lektion 1

Tidiga signaler på ohälsa

Här förbereder du den första lektionen i modul 6. Bläddra igenom bilderna och läs det tillhörande talarstödet.

Utbildningstid: Ca 50 min

Talarstöd lektion 2 (pdf) 

Ladda ner det färdiga talarstödet lokalt till din dator. Kom ihåg att spara!
I talarstödet finns även möjlighet att göra egna anteckningar när du planerar. Talarstödet tar du sedan med dig när du presenterar utbildningen för deltagarna.

Presentation
1 av 18

Lektion 1

Tidiga signaler på ohälsa

Tidsåtgång
Ca 50 min
Lesson image

Talarstöd

Introducera lektionen.

Vi ska prata om tidiga signaler på ohälsa.

Kunskapsmål:

  • Ha kunskap om tidiga signaler på ohälsa.
  • Kunskap om återhämtningens betydelse för vår hälsa.

Tidiga signaler på ohälsa

I filmen ger psykolog Åsa Stöllman exempel på vad tidiga signaler på ohälsa kan handla om.

Starta filmen på nästa bild.

Lesson image

Talarstöd

Tidsåtgång: Cirka 3 minuter.

Vi börjar med att titta på en film om tidiga signaler på ohälsa hos enskilda individer och i arbetsgrupper.

Syftet med filmen är att ge en bild av hur tidiga signaler på ohälsa kan komma till uttryck hos olika individer.

Vi är alla olika och visar hur vi mår och har det på olika sätt och olika mycket. För att vi ska kunna bemöta varandra på ett sätt som blir ”rätt” för var och en behöver vi lära känna varandra på arbetsplatsen.

Titta på filmen och fundera på hur ni vill ha det på er arbetsplats.

 

Talarstöd

Inget talarstöd finns till denna bild.

Exempel på kroppsliga signaler

  • Hjärtklappning
  • Orolig mage
  • Yrsel
  • Ont i huvudet
  • Värk i axlar och nacke
  • Svårt att slappna av
  • Svårt att somna
  • Vaknar på nätterna

Talarstöd

Här är exempel på vad tidiga signaler kan vara och hur kroppen kan reagera. Att fånga upp tidiga signaler på ohälsa är viktigt i det förebyggande arbetet.  Det är ofta möjligt att upptäcka tidiga signaler långt innan en längre sjukfrånvaro blir oundviklig. En tidig signal på ohälsa hos en eller flera kan ibland vara tecken på att det behövs ett större grepp om arbetsmiljön på arbetsplatsen.

 

Exempel på emotionella signaler

  • Irriterad mer än vanligt
  • Arg mer än vanligt
  • Nedstämd mer än vanligt
  • Ledsen mer än vanligt
  • Oro eller ångest
  • Bristande motivation
  • Kritisk och negativ
  • Tappar sinne för humor
  • Svårare för närhet

Talarstöd

Det här är exempel på känslor som kan kopplas till att man inte mår riktigt bra.
Ni kanske kan känna igen någon eller flera av känslorna hos er själva eller någon annan exempelvis vid långvarig hög arbetsbelastning utan möjlighet till återhämtning.

Exempel på beteendemässiga signaler

  • Drar sig undan
  • Ändrade lunchvanor
  • Nedsatt förmåga att hantera krav och tidspress
  • Tar inte initiativ som vanligt
  • Har svårt att prioritera
  • Blir irriterad när någon ber om hjälp

Talarstöd

Ni kanske kan känna igen någon eller flera av känslorna hos er själva eller andra när det exempelvis är stressigt i livet och lite för mycket att göra.

Exempel på kognitiva signaler

  • Minnesstörningar
  • Svåra koncentrationsproblem
  • Oförmåga att tänka klart
  • Svårt att hitta ord
  • Svårt att fatta beslut
  • Låg stresstolerans
  • Överkänslighet för ljud, ljus och lukter
  • Tunnelseende

Talarstöd

Om man är stressad av någon anledning kan det vara svårt att koncentrerar sig och komma ihåg saker. Här är exempel på hur vår kognitiva förmåga kan påverkas när vi inte riktigt mår bra.

Orsaker kan finnas i den organisatoriska arbetsmiljön

  • Förändringar i organisationen
  • Hög arbetsbelastning
  • Otydliga mål
  • Otydliga uppdrag
  • Otydliga roller och ansvar
  • För svåra arbetsuppgifter
  • Lågt inflytande
  • Bristfälliga IT-system
  • Bristande ledarskap

Talarstöd

Orsakerna till att vi inte mår bra kan ju vara många och handla både om privatlivet och arbetslivet. Men här begränsar vi oss till arbetslivet och då kan orsakerna finnas i både den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Här är exempel på faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön som kan bidra till dåligt mående på arbetsplatsen.

Hänvisning till lagar och föreskrifter

Planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2) kap 2. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Orsaker kan finnas i den sociala arbetsmiljön

  • Bristande kommunikation
  • Negativa attityder
  • Samarbetssvårigheter
  • Konflikter
  • Styrande normer
  • Kränkande särbehandling
  • Upplevelse av utanförskap
  • Känsla av meningslöshet

Talarstöd

Orsakerna till att vi inte mår bra kan ju vara många i arbetslivet och finnas i exempelvis den sociala arbetsmiljön.
Här är några exempel på vad som kan påverka vårt mående på arbetsplatsen negativt.

Hänvisning till lagar och föreskrifter

Planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2) kap 2. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Koppla rätt åtgärd till rätt orsak

  • Analysera och hitta grundorsaken.
  • Åtgärda organisatoriska orsaker med organisatoriska åtgärder.
  • Åtgärda sociala orsaker med sociala åtgärder.

Talarstöd

Åtgärderna behöver om möjligt möta det som orsakar ohälsa på arbetsplatsen för att de ska få den effekt som önskas, därför är det nödvändigt att lägga tid på att analysera orsakerna till vad som skapar ohälsa.

Stress

  • I lagom mängd något positivt.
  • En del av livet för de flesta.
  • Får oss att fokusera och prestera.
  • Men…
  • Blir osund om stressen pågår länge utan möjlighet till återhämtning och med bristande kontroll över situationen.
  • Leder då förr eller senare till ohälsa och sjukdom.

Talarstöd

Det finns mycket som kan stressa oss, även de positiva sakerna i livet. Hjärnan förstår inte om vi upplever stress på grund av att vi planerar en stor fest eller att vi ska hålla en viktig presentation… det är samma stressystem i oss som drar igång.
Stress  är ju egentligen i grunden något positivt, så länge den följs av en period av återhämtning. Det är frånvaron av återhämtning som i längden kan göra oss sjuka av stress. Återhämtning är A och O för att vi ska hålla för ett långt arbetsliv.

Hänvisning till lagar och föreskrifter

Planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2) kap 2. Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Hur kan vi förebygga arbetsrelaterad osund stress?

Dialog
Vi är alla olika och visar hur vi mår och har det på olika sätt och olika mycket.
Fundera över hur ni kan upptäcka tidiga signaler på osund stress.

Hur kan vi förebygga den?

Lesson image

Talarstöd

Tidsåtgång: Cirka 10 minuter.

Hur kan arbetsrelaterad stress på vår arbetsplatsen förebyggas?

Instruktion:

  1. Prata två och två eller dela in er i mindre grupper.
  2. Återsamlas och summera.

 

Tips till utbildningsledaren

Tipsa utbildningsdeltagarna om Suntarbetslivs verktyg Stressdialogen, Stress och balans och Prehabguiden.

Tips till dig som chef

  • Våga fråga hur din medarbetare mår.
  • Ha en löpande dialog med dina medarbetare om arbetsbelastning och deras situation.
  • Var uppmärksam på signaler som kan vara tecken på ohälsa.
  • Små insatser och arbetsanpassningar kan stoppa en negativ utveckling.

Talarstöd

Några tips till dig som chef…

Försök att skapa ett klimat i arbetsgruppen där det är ok att fråga hur någon mår och det är också ok att berätta hur det är.

Tips till dig som skyddsombud

  • Våga fråga hur din kollega mår.
  • Berätta om din roll som skyddsombud på en arbetsplatsträff, ett personalmöte eller en planeringsdag.
  • Berätta hur du som skyddsombud stöttar dina kollegor.
  • Ha en löpande dialog med din chef om arbetsmiljön.

Talarstöd

Några tips till dig som skyddsombud…

Våga fråga hur någon mår och försök bidra till ett klimat i arbetsgruppen där det är ok att fråga hur arbetskollegan mår och att det är ok att berätta hur det står till.

Återhämtning handlar om nedvarvning

  • Återhämtningsbehovet är den sammanlagda belastning vi utsätts för både i arbetet och i privatlivet.
  • Ju högre belastning – desto större behov av återhämtning.
  • Återhämtning är nödvändig under stressiga och påfrestande perioder.

Talarstöd

Var uppmärksam på medarbetare som har en tendens att hoppa över återhämtning under arbetspasset. Det kan handla om väldigt engagerade medarbetare eller medarbetare med för hög arbetsbelastning. Då kan chefen behöva påminna om, eller skapa förutsättningar för att pauser tas.

Exempel på återhämtning

  • Raster och pauser under och mellan arbetspass.
  • Aktiv återhämtning – exempelvis fysisk träning, socialt umgänge.
  • Passiv återhämtning – exempelvis vila, läsa en bok.
  • Tillräckligt med sömn.

Talarstöd

Återhämtning handlar inte bara om att ta det lugnt eller att ta en fika med kollegorna. Det kan till exempel handla om att hinna med en kort stund av reflektion eller att varva utmanande arbetsuppgifter med lite enklare, rutinmässiga uppgifter. Målet är ett arbetstempo som är balanserat och som håller över tid.

Tips till utbildningsledaren

Tipsa utbildningsdeltagarna om Forskning på 5:
Strategier för återhämtning på jobbet
Återhämtning i praktiken

Återhämtning under arbetsdagen - råd från forskningen

  • Variera arbetet – skapa så kallade randiga dagar.
  • Uppmärksamma olika behov.
  • Hitta mikropauser.
  • Ge tid för reflektion.
  • Inspirera dina kollegor.
  • Påminn varandra att ta paus.
  • Chefer har en viktig roll.
  • Skratta tillsammans!

Talarstöd

Som chef är det viktigt att strukturerat följa upp att alla får återhämtning och är en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Till exempel är det viktigt att chefer ger utrymme för medarbetarnas återhämtning både under och mellan arbetsdagarna – och även att ni själva som är chefer tar pauser.

Tack och bra jobbat!

Nu ska ni ha fått:

  • Kunskap om tidiga signaler på ohälsa och hur de kan ta sig uttryck.
  • Kunskap om återhämtningens betydelse för vår hälsa.

Talarstöd

Inget talarstöd finns till denna bild.

Fortsätt med nästa lektion