Navigera
Använd piltangenterna för att gå fram och tillbaka i presentationen, eller klicka på pilarna på sidan med muspekaren.
Stäng presentationen
Använd esc-knappen på tangentbordet eller klicka på stäng-knappen med muspekaren för att stänga presentationen.
Lektion 2
Arbetsanpassning och rehabilitering
Tidiga insatser och arbetsanpassning är en friskfaktor
Forskning visar att förebyggande arbete med arbetsanpassningar och ett aktivt rehabiliteringsarbete är en friskfaktor.
Kännetecken för fungerande rutiner
Detta kännetecknar verksamheter som har fungerande rutiner för tidiga insatser och arbetsanpassning:
- God kunskap om sjukfrånvaromönster och arbetsrelaterade orsaker till sjukfrånvaro.
- Ett aktivt rehabiliteringsarbete och som arbetar förebyggande med arbetsanpassningar.
Kännetecken för fungerande rutiner (2)
- Ett öppet samtalsklimat om hälsa och ohälsa.
- Chefer fångar upp tidiga signaler på ohälsa genom att se, lyssna på och fråga sina medarbetare hur de mår.
Ansvar för arbetsanpassning
- Arbetsgivaren har ansvaret.
- Åtgärder av arbetslivsinriktad art som går att genomföra inom ramen för arbetsplatsen och verksamheten.
Åtgärder genomförs ofta i samarbete med till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården och företagshälsovården.
Syftet med arbetsanpassning
Syftar till att hjälpa arbetstagare att återfå bästa möjliga arbetsförmåga och en god arbetssituation.
Arbetsanpassning kan göras på många sätt
Titta på filmen och inspireras av exempel på vad arbetsanpassning kan vara.
Starta filmen på nästa bild.
Hur ser det ut hos oss?
Dialog
Arbetsanpassningar kan låta svårt, men är något de flesta gör naturligt.
Vilka arbetsanpassningar är möjliga hos oss?
Arbetsgivarens plan för återgång i arbete
En plan för återgång i arbete tas fram:
- Om en arbetstagare förväntas vara sjukskriven mer än 60 dagar.
- Senast 30 dagar efter första sjukskrivningsdagen.
- Upprättas med fördel i samråd med arbetstagaren om det är möjligt.
Syfte med en plan för återgång i arbete
En plan för återgång i arbete syftar till att underlätta och påskynda arbetstagares återgång i arbete.
Planen ska innehålla en beskrivning av olika möjliga arbetsanpassningar som arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans kommit fram till.
Mer information finns hos Försäkringskassan.
Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen?
Arbetsgivaren
- Ansvarar, men kan delegera arbetet.
- Den som har uppgiften ska ha befogenheter, resurser och kunskap.
Närmsta chef
- Oftast ansvarig för medarbetares rehabilitering genom hela processen.
- Ska känna till organisationens rehabiliteringspolicy.
Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen?
Medarbetare
- Skyldig att aktivt medverka i sin arbetslivsinriktade rehabilitering.
- Har möjlighet till stöd från skyddsombud, facklig representant eller annan person.
Skyddsombud
- Kontrollerar att arbetsgivaren uppfyller kraven i reglerna om arbetsanpassning.
- Ska känna till eventuell policy som anger hur arbetsgivaren arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering.
HR och personalfunktionen som stödresurs
- Intern resurs som kan ge råd och stöd till chefer.
- Hjälper till med exempelvis rutiner och policies för rehabiliteringsarbetet.
- Delta i rehabiliteringsmöten vid behov.
Skyddskommitténs eller samverkansgruppens roll
- Skyddskommitté eller samverkansgrupp behandlar frågor kring rehabiliteringsrutiner på arbetsplatser med fler än 50 anställda.
- Behandlar inga individärenden.
Vägen tillbaka
Det kan vara svårt när någon mår dåligt på arbetsplatsen. Filmen visar hur viktigt det är att både chef, skyddsombud och medarbetare hjälps åt och jobbar tillsammans.
Starta filmen på nästa bild.
Vad får du för tankar när du ser filmen?
Dialog
Prata med den som sitter bredvid och dela dina tankar.
Försäkringskassans roll i rehabiliteringsprocessen
- Samordnar aktiviteter med alla berörda.
- Bedömer rätten till ersättning.
- Utreder behov av rehabilitering.
Individuell ersättning från Försäkringskassan
Arbetstagare kan söka:
- Rehabiliteringsersättning vid exempelvis arbetsträning, deltagande i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram eller utbildning.
- Förebyggande sjukpenning för en medicinsk behandling eller rehabilitering.
Arbetsförmedlingens roll i rehabiliteringsprocessen
- Ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering för medarbetare som riskerar bli arbetslösa.
Hälso- och sjukvårdens roll i rehabiliteringsprocessen
- Ansvarar för medicinsk vård i rehabiliteringsprocessen.
Företagshälsovården som stödresurs
- Expertresurs som bistår chef och medarbetare med bedömningar, stöd och råd vid arbetslivsinriktad rehabilitering.
- Kan ge förslag på arbetsanpassning av arbetsplatsen.
- Hjälper till med bedömning av en medarbetares arbetsförmåga.
- Kan medverka i rehabiliteringsmöten.
- Bistår med behandlingar.
Ekonomiskt stöd från Afa Försäkring
Arbetsgivare inom kommun, region och kommunala företag kan få ekonomisk ersättning från Afa Försäkring för upp till hälften för kostnaderna:
- När en anställd genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering.
- För förebyggande insatser.
Ekonomiskt stöd från Försäkringskassan
Hos Försäkringskassan kan arbetsgivare få bidrag för för inköp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd från företagshälsovården eller annan likvärdig aktör.
Stödet ska syfta till att:
- Förebygga sjukfall.
- Underlätta för anställda att komma tillbaka i arbete.
Några medskick
- Ha tydliga och etablerade rutiner för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering.
- Se till att rutiner för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering är kända av alla.
- Ha rutiner för samarbete med Försäkringskassan, företagshälsovård med flera.
- Ha regelbunden kontakt med personen med nedsatt arbetsförmåga.
- Agera på tidiga signaler.
Tack och bra jobbat!
Nu ska ni ha fått:
- Kännedom om arbetsgivarens ansvar vid arbetslivsinriktad rehabilitering.
- Kunskap om hur man kan arbeta med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering.